131209.

Vilken jävla skitstart på dagen, på Anna-dagen och allt. Åkte som vanligt till jobbet och då får jag motorstopp på 2+1 sträckan innan Strångsjö. Öppnar motorhuven och det har typ exploderat olja där i. Happ. Bärgning och nu står bilen på verkstaden. Kan mycket möjligt vara så att jag aldrig igen kommer köra den bilen om det inte är värt rent ekonomiskt att fixa till den. Får helt enkelt vänta och se. Fan rent ut sagt.

Dessutom blöder mitt hjärta lite efter att ha lämnat gänget från BG och börjat om i vardagen igen. Saknar allt. Men som det är med allt så försvinner känslan med tiden.

Har i alla fall blivit bjuden på tacos hos Zana och Johan ikväll. De hade saknat mig. I know that! Sen hade vi tänkt gymma, men vi halvsomnade i soffan. 

Vi ska gymma imorgon istället.

Kanske är bäst att gråta en skvätt här i min ensamhet. (Det komiska när jag låter deprimerad och säger att jag vill gråta är att jag inte alls är deprimerad och kan inte alls gråta, men att jag egentligen borde göra det.)