Julia sa något riktigt smart igår.
"Hellre gröt tillsammans än oxfilé ensam"
Den satt där den skulle.
Då tänkte jag också efter om varför jag bara ligger på ena sidan i min säng, med den andra sidan bäddad ordentligt med täcke och kuddar, varför liksom inte ligga i mitten med massa kuddar och massa täcken? Det är nog psykiskt.
Jag förstår inte hur jag gör?
Det bara flödar, jag tycker inte jag gör något speciellt.
Någonting måste ju vara rätt bra. Men vad?
Har kommit på att jag vänjer mig vid någonting rätt fort alltså.
Det är ju iallafall en skön egenskap.
Nu väntar jag på mor och far, vi ska åka och reka i Norrköping inför måndag.
IKVÄLL SKA JAG HÄMTA EMELIE!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar