Jag blir så sur på mig själv och min migrän, jag klagar på den och tycker synd om mig själv. Inte sjutton tänker man på att det som hände ikväll ska hända, man är inte beredd på något sånt. Migränen är bara en suck jämfört med hur skört ett liv kan vara.
Allt är okej just nu vad det verkar som. Men så nära och sån risk att det blir något mer, den oron växer när man inser hur verkligheten ser ut. Man måste ta vara på dagen, på livet, på alla man har omkring sig.
Ikväll insåg jag hur mycket min familj betyder för mig, dom betyder verkligen allt.
Mallorca kom i skymundan, för familjen, för välmående. Men jag ska åka, allt är lugnt just nu.
Svårt att sova just nu, får lägga mig i sängen och bara försöka slappna av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar